torsdagen den 13:e januari 2011

Hebreerbrevet (Om barnaga)

12:7

"..Det är för att fostras ni får lida. Gud behandlar er som söner. Var finns den son som inte tuktas av sin far? "

Jaha, så enligt nya testamentet är det okej att aga barn. Nä det vill jag verkligen inte tro, vi kan ju alltid tolka bort det med att "det var den tidens tänkande". Men aj fan, det har vi ju diskuterat förut. Då måste vi ju även tolka bort uttalanden om att homosexualitet är fel, att vi inte får ha sex innan äktenskapet, att kvinnan ska tiga i församlingen och absolut inte undervisa med att det var "den tidens tänkande"..

För många år sedan hade jag en debatt i tidningen "Dagen" en kristen dagstidning. Min debattmotståndare ansåg att det var okej med det som han kallade "biblisk aga". Däremot kunde han inte riktigt förklara för mig hur barnet skulle se skillnad på "biblisk aga" och annan aga och om kränkningen av "biblisk aga" var mindre än av annan aga. Snacka om "goddag yxskaft", hm..

Titusbrevet

2:9-10

"Slavar skall underordna sig sina herrar i allt och göra dem till viljes, inte säga emot och inte stoppa något i egen ficka. De skall alltid visa sig goda och trogna, så att de på alla sätt är en prydnad för Guds, vår frälsares, lära."

Se inlägget om Efesierbrevet..

1 Timotheosbrevet

2:11-12

"Kvinnan skall ta emot undervisning i stillhet och alltid underordna sig. Att själv undervisa tillåter jag henne inte och inte heller att bestämma över mannen, utan hon skall hålla sig tyst och stilla."

Det talar ju för sig själv och jag vet att få ens konservativa församlingar följer detta, jag har inte träffat på eller hört talas om någon.. Men som sagt, de väljer ändå att följa uttalandena om att homosexualitet är fel.. I rest my case

Efesierbrevet

5:21-24

”Underordna er varandra i vördnad för Kristus. Ni kvinnor, foga er efter era män som efter Herren. Ty en man är sin hustrus huvud liksom Kristus är kyrkans huvud - han som också är frälsare för denna sin kropp. Och liksom kyrkan underordnar sig Kristus, så skall också kvinnorna i allt underordna sig sina män.”

Det är ju så långt ifrån dagens samhälle som vi kan komma där hela samhället arbetar för en total jämställdhet även om vi inte nått fram hela vägen än.. Men visst, en bibeltrogen kristen kan ju bortförklara det med att det var ”den tidens tänkande”. Konstigt att det inte gäller alla uttalanden i bibeln. Men man väljer väl som det passar, eller..?

6:5-9

”Ni slavar, lyd era jordiska herrar ärligt och uppriktigt och med respekt och fruktan så som ni lyder Kristus. Var inte inställsamma ögontjänare, utan var Kristi tjänare som helhjärtat gör Guds vilja. Tjäna villigt och glatt, det gäller ju Herren och inte människor. Ni vet att var och en som gör något gott får sin lön för det av Herren, vare sig han är slav eller fri. Och ni som har slavar, handla på samma sätt mot dem och använd inga hårda ord. Ni vet ju att de och ni har samme herre i himlen, och han tar inte hänsyn till person.”

Ingen i dagens moderna samhälle anser att vi ska ha slavar? Men varför står det då i bibeln? Och eftersom många kristna väljer att när det står att du inte får ha sex innan du gift dig så borde det väl kanske vara på sin plats att vi skaffar oss slavar..

Genom den här bloggen har jag upptäckt att när man kritiserar gud och hans läror i bibeln så har kristna ofta gått i försvar för guds räkning.

Då undrar jag: Är gud en sådan klen och svag gud att han inte tål att kritiseras eller ifrågasättas? Klarar han inte det så måste han ju ha mindervärdeskomplex och det har jag verkligen svårt att tro att han har.

Ett problem är ju också att om jag/någon kritiserar eller ifrågasätter gud så tar kristna det personligt och måste gå i försvar för gud. Är han verkligen inte stark nog att försvara sig själv och att tåla att bli ifrågasatt?

2 Korinthierbrevet

1:3-4

"Välsignad är vår herre Jesu Kristi Gud och fader, barmhärtighetens fader och all trösts Gud. Han tröstar oss i alla våra svårigheter.."

Nu kommer jag att bli ganska personlig, jag förlorade min lillebror i ett självmord för fem år sen. Det tog mig riktigt hårt och jag var sjukskriven i över ett år och har haft många långsjukskrivningar efter det. Men inte en enda gång i min ofattbara sorg kände jag att jag fick tröst av gud.

Du som är kristen, rannsaka dig själv. Får du tröst av gud när du möter svårigheter i ditt liv? Enligt bibelcitatet ovan så ska du alltid få det. Är det verkligen så? Försvara inte gud nu och kom med bortförklaringar utan tänk efter hur det faktiskt har varit i ditt liv..

1 Korinthierbrevet

7:1

"Nu till det ni skrev. Det är bäst för en man att inte alls röra någon kvinna."

11:5-6

"Men en kvinna drar skam över sitt huvud om hon ber eller profeterar barhuvad. Det är samma sak som om hon hade rakat av sig håret, för om en kvinna uppträder barhuvad kan hon lika gärna ha håret avklippt. Men när det nu är en skam för kvinnan att klippa eller att raka av håret måste hon ha någon huvudbonad."

11:13-14

"Döm själva: passar det sig att en kvinna ber till Gud barhuvad? Lär er inte redan naturen att det är en vanära för mannen att ha långt hår."

14:33-35

"..Liksom överallt i de heligas församlingar skall kvinnorna tiga vid sammankomsterna: de har inte lov att tala utan skall underordna sig, som också lagen säger. Om de vill ha reda på något skall de fråga sina män när de har kommit hem, för det passar sig inte för en kvinna att tala vid sammankomsten."

Min fundering är ju som vanligt: Hur kan man som kristen bestämma att det är fel att vara homosexuell eftersom det står i bibeln då väldigt få kristna, inte ens de extrema och konservativa lever upp till de bibelstycken jag citerat ovan? För mig är det märkligt och jag tycker att det är hög tid för många kristna att börja fundera på det.

Vägen till livet efter detta

Jag vet att det jag kommer att skriva nu är jobbigt för många och många kristna kommer att rikta negativa energier av varierad grad emot mig. För mig är det just därför som det måste skrivas. De människor som kommer att bli arga på mig är precis de som behöver ruskas om och börja tänka utanför sin lilla, lilla fyrkant av förenklat liv.

För kristna finns bara en väg till livet efter detta och det är vägen till himlen som endast kan nås genom att man tror på att Jesus är Guds son och att han dog för våra synder. Alla andra vägar till ”himlen” eller till ett liv efter detta på jorden är helt stängda. Och det är ju definitivt inte bara kristna som tänker så. I princip i varenda religion så finns bara en väg till himlen och det är att följa den religionens regler och tänkande.

Det är för många väldigt enkelt och bekvämt att ta till sig ett koncept som redan är färdigformat och välgenomtänkt. Du behöver då inte ta ställning i laddade och känsliga frågor utan du har direkt ett svar att ge utifrån det du lärt dig. Om du som konservativ kristen får frågan om homosexualitet eller sex utanför äktenskapet så har du direkta svar eftersom du kan hänvisa till bibeln.

Problemet är ju att bibeln säger många saker som vi inte följer idag. Ett bra exempel är att det står i ett av Paulus brev att ”kvinnan ska tiga i församlingen” och att hon ”inte få be barhuvad”. Vidare står det i gamla testamentet att äktenskapsförbrytare ska stenas till döds, att du inte får äta skaldjur eller mat gjord av blod (blodpudding). Här kan jag räkna upp oändligt med exempel som det står att vi ska följa i bibeln men som vi inte följer. Hela gamla testamentet är fullt av lagar och hur man ska straffas om man inte följer de lagarna men ingen kristen idag följer det.

Däremot bestämmer man som konservativ kristen att vissa uttalanden i gamla testamentet fortfarande gäller som t ex 3:e Mosebok 18:22 där det sår att homosexualitet är en styggelse.

Då undrar jag, vem bestämmer vad? Vem bestämmer att det är en styggelse att vara homosexuell? Och vem bestämmer att vi inte dödar en kristen bekant om den arbetar på sabbaten som det står i 2:a Moseboken 35:2? Som mycket av det kristna tänkandet ser ut idag så är det några människor som bestämmer vad man ska följa och vad man ska tolka bort med att ”det var den tidens tänkande och det gäller inte idag”. Men vem har gett dessa människor befogenheter att bestämma det? Tyvärr är det ofta starka ledare som har stort inflytande..

Om du kallar dig för ”bibeltrogen kristen” så är du ändå så långt ifrån att följa bibeln till punkt och pricka att det är ett enda stort skämt. Kallar du dig för bibeltrogen så börja läsa gamla testamentet igen och följ alla lagar som står där. ”Ja men” säger du ”det nya testamentet slår ju ut det gamla genom att Jesus dog för våra synder och vi inte längre behöver följa lagarna i gamla testamentet”. ”Jaha” säger jag då, ”men då får du väl låta bli att använda dig av vissa stycken i gamla testamentet och inse att de inte har något värde alls för annars talar du emot dig själv”.

Bibeltrogna människor är hycklare för det tolkar som de passar dem och utgår inte alls från att bibeln ska följas till punkt och pricka. I så fall hade kvinnan fått tiga i församlingen, bett i hatt och hon hade absolut inte fått undervisa i församlingen för enligt nya testamentet är det män som ska göra det.

Vårt samhälle har utvecklats så oerhört mycket. Vi har datorer som bara blir mer och mer effektiva, vi kommer längre och längre ut i rymden och lär oss mer om den och dess storhet och många inser att storheten i sig måste göra att det på något sätt finns liv på andra planeter i vår galax och i andra galaxer. Ändå har den konservativa delen av kristendomen i princip inte utvecklats på 2000 år. Hu är det möjligt?

Och hur är det möjligt att så många människor tror att en eventuell gud har gjort vägen till himlen så otroligt snäv och smal? En gud som ska vara rakt igenom god ska alltså förvägra en stor del av världen inträde i hans paradis? För mig är det en befängd tanke. Är gud god så är han god mot alla och inte bara de som tror att de följer bibeln.

Vet ni vad jag önskar mest? Att vissa kristna börjar tänka om och att de börjar ifrågasätta det de faktiskt tror på och det som andra vill övertyga dem om. Hade kristna gjort det så hade många av dem lämnat den kyrka som finns idag och nöjt sig med att ha en egen sund gudstro. Men frågan är vågar du ta steget? Du har kanske levt ett halvt eller ett helt liv i ett färdigt koncept med färdiga svar. Vågar du kasta dig ut i ovisshet och faktiskt riskera att bli av med ditt luftslott? Det är vidrigt, det är som om benen slås undan för dig och du inte längre står på fast mark. Men det är också då du börjar bygga upp ditt eget liv som står på dina värderingar och inge andras. Till slut får du fotfäste igen och livet får en underbar nystart där du får vara nyanserad, icke dömande och öppen för utveckling av dig som person.